Créme de la Cicci - en personlig blandning Tillbaka till startsidan

FunderingarVem är Cicci?FamiljenMina hemtrakterSkrivetBlandatMedia och KommunikationÄldreomsorg och vårdNatur& MiljöTrädgård

Funderingar från 2004-04-30

2005-03-21

Jaha ja... så har man varit journalist på riktigt i två veckor snart. Det är roligt och det kräver mycket av en. Jag känner att jag mycket väl skulle kunna jobba så här. Men drömmen vore att få göra väl genomarbetade skrivjobb med mycket research och längre till deadline. Undrar var man jobbar så...? Hm...

I helgen blev det lite småjobbigt. Tommy jobbade natt och varmvattenberedaren gav upp. *suck* Sedan ska det ju alltid vara allt på en gång. Jag har varit lite småkrasslig. I fredags kväll var det som om någon knockat mig och på lördagen vaknade jag med huvudvärk och allmän olustighet i kroppen. Egentligen skulle jag varit i Hagfors med Forshaga Gospel men jag valde att ställa in det och försöka bli frisk. Solen har strålat ute och jag har varit inne hela helgen allstå.

Idag har jag varit i Molkom. DÄR har jag aldrig varit förut! :-) Ja ja... Jag har pratat med en massa folk överallt. Hur kan det komma sig att folk är så rädda för att vara med i en enkät. En sån där ruta där de syns på bild och har ett pratminus bredvid sig? Det är ju en sån där sak som alla tycker är rolig att läsa. Alla vill läsa men ingen vill vara med. :-)

Ibland kan jag bli arg över att vi är så låsta i våra könsroller. För det är vi även om vi inbillar oss att vi inte är det. Mammor ska ha barnen och pappor ska betala. Nu vet jag att mina barn har det bra här och jag inbillar mig att jag kan erbjuda barnen bättre liv än vad deras far kan. Eller ska vi säga kunde... För nu bor han annorlunda mot hur han gjorde när vi flyttade hit. Om man kikar på hur det blir i de allra flesta fall så är det mammor som har sina barn och papporna som betalar underhåll. Hela systemet med pappor och underhåll borde ses över oxå tycker jag. I vissa fall blir papporna utblottade av bördan som underhållet innebär. I andra fall skulle de kunna betala mer. Men mest av allt har jag hört skräckhistorier om pappor som inte har råd att göra något med sina barn för att de betalar så mycket i underhåll.

En kille jag känner fick två barn med en tjej som redan innan hade ett barn. När de sedan separerat och han skaffat en ny familj betalade han två underhåll till mamman till de här barnen. Trots att hon träffat en ny man och en ny man igen. Båda fick hon barn med. Vad jag vet så har hon aldrig haft ett arbete. Hon lever på barnbidrag, underhåll och flerbarnstillägg. Killen jag känner har köpt hus ihop med sin nya fru och de har tre barn idag. Jag vet att de fått hjälp med huset och att ekonomin många gånger varit stentuff för dem. Sedan fick han åka långa vägar för att hämta sina två andra barn. Deras mamma flyttade tio mil bort och körde dem inte en meter för att de skulle få träffa sin pappa. Ja jag hörde fler sådana historier om denna kvinna.

En annan jag känner fick aldrig frågan om han ville ha barnen hos sig. Att mamman skulle ha barnbidragen var självklart även om barnen bodde varannan vecka och ibland mer hos sin pappa. När sedan barnen ville ha dyra fritidsaktiviteter för sig tyckte deras mamma att pappan skulle vara med och betala trots att hon fick alla barnbidrag och flerbarnstillägg, trots att de ofta var hos sin pappa. Idag bor alla barnen hos sin mamma. Pappan har inte råd att ha dem så mycket hos sig som han skulle vilja för sedan en tid tillbaka betalar han underhåll. Men att försöka ändra på något när det gäller ekonomin med barnbidrag och underhåll är ingen idé. Hon skulle aldrig släppa ifrån sig något av det...

Jag får själv underhåll för mina barn och jag tror att deras pappa har haft det rätt tufft ekonomiskt på grund av det. Han tillhör inte höginkomsttagarna direkt. Från den stund vi flyttade hit upp till Värmland har jag betalat tågbiljetterna helt och hållet fast det står i socialstyrelsens bestämmelser att pappan skall vara med och betala inte allt men en liten del. Jag skulle aldrig drömma om att be deras pappa om pengar till cyklar, fritidsgrejer eller dylikt. För i mitt rättstänkande ska inte han betala det när jag får underhåll. Hade han varit en nolltaxerare som levt ett lyxliv hade allt hamnat i en helt annan dager... Men nu är han inte det. Han är en helt vanlig jobbare som är för snäll för att kräva bättre betalt.

Jag vill göra rätt för mig. Jag vill vara rättvis. Min ambition är att göra det som är rätt för alla parter inte bara för mig och mitt. Munnen får rätta sig efter matsäcken om man inte har medel att fylla matsäcken. Det går inte att leva över sina tillgångar och hoppas på att det går vägen ändå. Det är svårt att inte "kosta på sig" för mycket men om plånboken sätter en gräns så måste man hålla sig innanför den. Jag har aldrig haft gott ställt i hela mitt liv och ibland undrar jag om jag någonsin kommer att få det. Nu lever jag till och från i ekonomisk oro men för det mesta går det jämt upp. Med lite planering går det att köpa dyrare saker ibland till barnen. Som skor, jackor och cyklar. Jonatan har en fin dator. Mycket tack vare hans egna affärer visserligen. Men han har inte fått någon månadspeng på snart ett år för den sakens skull och han får ingen än på ett tag. Ruben fick en fin cykel i somras. Köpt på annons för en billig peng men jättefin. Ja jag tycker nog att vi har det bra ekonomiskt trots allt. Ta i trä!

Oj vad jag skrev mycket nu... jag skulle kunna skriva såååå mycket mer. Men nu slutar jag. Undrar om det är någon som läser vad jag skriver? Har du läst hela vägen hit ner kan du väl maila mig och tala om det....? <<Klicka på ordet maila!

2005-02-19

Den här helgen har jag varit smågrinig. Börjar jag bli gammal...? Hm... Ja ja...

För en vecka sedan lyssnade jag på Björn Gillberg och sedan fick jag en pratstund med honom oxå. Intressant och lärorikt. Tänk vad han varit med om. Han har gjort så mycket för miljön och sett så mycket ske i samhället. Det var intressant att höra honom berätta om hur folk hånade honom och såg honom som någon "konstig fågelskådare" av något slag när han började. Idag är han en aktad och vördad konsult och rådgivare. Men det är mycket kvar att slåss för.

Björn Gillbergs senaste krig handlar om 3G-master. Dessa sätts upp utan att hänsyn tas till grannar och utsikt. Nej, enligt Gillberg bugar kommunerna för kommunikationsbolagen och struntar i folk och deras protester. Masterna sätts upp nära tomtgränser och mitt i blickfältet från villors fönster. Det skapar prisras för husägarna bland annat. Plus att det egentligen inte finns någon som riktigt VET om strålningen är farlig. Ja ja... han har en poäng och han vet hur man gör. Jag tror att de som bett honom om hjälp kommer att vinna processer mot telekombolagen.

Folkhögskoledagen började med en bussresa genom vacker värmländsk natur. Från Molkom via Mölnbacka, Ämtervik, Mårbacka och Sunne till Torsby. Den resan är fantastiskt vacker! Rekomenderas!!

Jag fick i uppdrag att dokumentera dagen och redan nu kan den som har tillgång läsa en liten textsnutt jag skrivit och se en bild jag tagit. Det finns publicerat på Landstinget i Värmlands hemsida. Jag ska skriva en bit till och så kommer två seminarier att läggas till i texten. Ska bli roligt att höra hur det blev...

I tisdags fick jag ett nummer av värmlands naturskyddsförenings tidning, Värmlandsnatur. Där finns delar av min soptext publicerad! Så roligt det är att se sina grejor i tryck!!! Tillfredställande när man lagt ner arbete och slitit sitt hår. Jag ska fortsätta skriva och jag hoppas vid Gud att jag får lov att arbeta med det här. Det är så roligt!!!!!

2005-02-13

Det bruna fölet och hans kompis leker med en sko i hagen.
Foto Cicci Wik
Även om det ser ut som om någon kastar en sko på hästarna så var det faktiskt det bruna fölet som kastade upp kängan i luften när den vita hästen närmade sig.

Jag var med Jenny förra fredagen på en tur till Bergsgården i Skived först och sedan till hennes hästars stall. Den dagen resulterade i ett reportage om det nya ridhus som Jennys förening Kvhac ska bygga. Rolig mysig dag! Tack Jenny! Trots att vädret var gråkallt var det så roligt att höra om det här!

Varje torsdag har vi varit som en riktig tidning och gjort väggtidningen Molkomstidningen. De artiklar jag gjort finns HÄR om du vill kika... Där har jag samlat allt jag skrivit i reportage och artiklar.

I fredags var jag ute och roade mig med kursarna från Molkom. Vi var på Nöjesfabriken i Karlstad. De andra spelade bowling. Jag var publik. Mina händer kan inte hålla i kloten så det var lika bra att hoppa över... Men det var roligt att se på. Och senare på kvällen öppnade nattklubben så då blev det dans. Härligt att få dansa igen! Men man måste faktiskt skicka en känga till alla knasiga karlar som tror att de bara kan ta för sig av en när man dansar. Särskilt ska han som ville "rädda" mig från Karin!!!???? *skratt* Stackars Karin blev knuffad från dansgolvet bort från mig flera gånger innan jag fick förklarat att jag inte ville bli räddad från henne! *skrattar*

I morgon ska jag åka till Stöllet och lyssna på Björn Gillberg. Ska bli kul!!



Rosenskära i närbild Foto: Cicci Wik
Grattis Älskade Tommy. Fast idag är det ju två dagar sedan din födelsedag var 18/1. Ja ja men bättre sent än aldrig! Den dagen stod det i mina almanackor att Tommy S fyllde år. Under alla de år vi inte haft kontakt alls stod det där.

I januari 2002 stod att jag funderade över hur du hade det oxå. Nu vet jag hur du HAR det! Ingen är gladare än jag för det! Goa goa Tommy!!!! Vi hade kalas för dig i söndags OCH i tisdags. Det är så mysigt när de är här allihop. Dina föräldrar och alla barnen. :-)

Jag läste i dagens NWT (Nya Wermlands Tidningen) att 55% av vårdbiträdena som svarat på en enkät inte orkade gå från deltid till heltid. Jag förstår dem!!! I förra veckan stod om att det var många som tvingades jobba deltid fast de ville ha heltid. Det tror jag så mycket jag vill på... Det enda skälet att jobba heltid i vården är att den usla lönen blir något mindre usel. I övrigt behöver arbetsmiljön ses över. Organisationen gör arbetet mer eller mindre outhärdligt till och från. Jag vet. Jag har varit där. Mina leder värker fortfarande när jag blir stressad. Trycket över bröstet dyker upp någon gång ibland oxå. Detta kom över mig när jag höll på att gå under som heltidsarbetande vårdbiträde och det är väl något jag får dras med nu. Åldern gör ju inte saker och ting lättare fysiskt heller. Men jag borde kanske försöka träna upp min kondition... Ja ja det kommer väl.

Näe... nu ska jag nog ta och stänga ner datorn. Jag har skrivit två artiklar idag och några notiser så jag har redan suttit vid datorn ett tag. Så gjorde jag om min hemsidas förstasida när jag kom hem oxå så nu får de va bra! :-)

2005-01-02

Stockrosor i trädgården. Foto Cicci Wik
Grattis Ruben! Igår fyllde du 10 år! Tänk att även min lille pojk blir stor och fyller två siffror! :-)

Julen tillbringade vi hos Christer i Svanesund. Syskonen Wik (utom Christian då) med respektive. Lina och Alfred var de enda barnen för Jonatan och Ruben har firat jul med Håkan och Tommys barn har varit hos sin mor. Vi hade det mycket mysigt! Tack Christer och Charlotte! Vi fick ett ombonat och mysigt rum för oss själva i vilket vi sov längre än småbarnsföräldrarna kunde... Anade vi lite avundsjuka? *ler* Men man får ju ha i åtanke att både jag och Tommy haft småbarnsår vi med när vi varit uppe på nätterna och fått gå upp i ottan. Nu kan väl vi få sova ut när vi kan...? :-)

Julen fick en vändning på annandagen som vi alla i hela världen kunde varit utan. Ofantligt många människor drabbades av flodvågen i Asien. Av dem några vi känner och sådana vi känners bekanta och grannar. Att höra hur vattenmassorna gått fram. Se det på TV. Försöka förstå innebörden. Oroliga telefonsamtal och allvarliga diskussioner. Det hela tog oss alla hårt och vi tänkte allihop på hur lyckligt lottade vi var som var kvar i Sverige.

Cattis, Patrik och Lina skulle ha varit där! De hade åkt ihop med några vänner om det inte dykt upp saker som gjorde att de valde att stanna hemma! Tack gode Gud att de inte var där! Men vännerna åkte. Det känns det hemskt att höra hur de flytt upp i bergen med svåra umbäranden på väg dit. Umbäranden som lämnat djupa sår i deras själar. Vi får vara tacksamma att de kom undan flodvågen och är hemma mer eller mindre hela. Att höra ögonvittnen berätta om skrik på hjälp, lik och skadade är som att se en skräckfilm fast det är på riktigt. I ett hotellrum där nere sitter i skrivande stund en hel hop med barn och två vuxna medan två andra vuxna ligger på sjukhus. Den ena vuxne för skadad för att kunna flyttas. Hela tiden sitter de där med ständig oro över om den som är mest skadad. Ska han klara sig hel hem till Sverige eller vad ska ske...

Att läsa i tidningarnas nätupplagor om föräldrar som förlorat sin partner och förtvivlat söker efter sina barn. Barn som förlorat sina båda föräldrar och kanske syskon oxå som får flyga hem ensamma och komma hem till en oviss framtid. Det känns som om hjärtat ska brista! Alla dessa människor som bor i de här länderna och som förlorat allt. Kanske sina släktingar och allt de ägde. Turisterna måste ju ha varit den störta inkomstkällan i Thailand. Vad händer nu? I andra delar där nere i Asien bodde människor som inte hade mycket men som lyckades hanka sig fram på små medel. Nu har även detta tagits ifrån dem tillsammans med nära och kära! Så ofantligt svårt att förstå för oss här hemma i trygga norden. En kvinna sa när hon klev av planet på Landvetter att ett regngrått Göteborg är tryggheten! En annan vill inte ta en promenad nere vid Röda Sten för att havet finns där och det känns obehagligt. I badkaret kan hon inte blunda för att hon är rädd att flodvågen ska slå till. Alla dessa som varit med om detta hemska ska anpassa sig till det vanliga livet igen. Jag antar att för de allra flesta hemvändande svenskar kommer det i fortsättningen att vara "före" och "efter" flodvågen. Före stod båda fötterna stadigt i verkligheten och tryggheten var självklar. Efter färgar upplevelsen tillvaron och skapar till och från obalans vilket ger en svår ångest som det kommer att ta lång tid att lära sig leva med. Om det någonsin går för en del...

Vi som inte varit med om detta hemska kommer aldrig att förstå. Men vi kan hjälpa genom att dela med oss av oss själva till de som behöver. Låna ut en arm att lägga runt eller öronen och lyssna. Lyssna och lyssna och lyssna. INTE försöka säga kloka saker till tröst eller leta i vår egen upplevelsebank för att visa att vi förstår. Det tror jag ingen av oss kan! Att bara lyssna är en svår konst men det är vad vi kan göra.

När mina pengar kommer i januari ska jag sätta in en slant till någon av alla hjälporganisationerna. Jag har önskat till och från att jag kunde åka ner och hjälpa till. Men det är bättre att de som är proffessionella gör det. Får jag tillfälle ska jag göra vad jag kan här hemma i stället. Möter jag någon i nöd jag försöka lyssna och bara finnas där. Det tror jag att jag kan...

2004-12-18

Åhusskog i början av september. Foto Cicci Wik
Det var gött ös på hotellet i lördags. Idag en hel vecka sedan. I morgon sjunger Forshaga Gospel in julen i pingstkyrkan klockan 16. Kontraster. Bruno Ballénz och Forshaga Gospel. En sak har vi gemensamt i alla fall, det svänger skönt om oss båda! *ler*

Molkoms Tidning är färdig oxå. Slit o släp och slitningar och släpande. Jobbiga slitningar i gruppen blir det men jag tror vi lär oss något nytt varje gång det krisar. Dock är det är som Bosse sa, vi har gjort den från idé till färdig produkt och vi har till och med distribuerat den! Tina o jag for vilse på grusvägarna. Två blondiner i skogen! *skratt* Men vi fann vägen tillbaka till skolan till slut i alla fall som tur var.

Jag har varit på utvecklingssamtal. Det var roligt att höra vad lärarna tycker om mig. Jag blev MYCKET glad. Nu gäller det bara att vara tuff och stå på sig så att jag får jobba som journalist oxå. För tillbaka till vård och omsorg blir det INTE!!! Never again!!! Måste jag ta ett annat jobb än som journalist så blir det absolut inte vård och omsorg igen i alla fall! Det känns som om jag kommer att få stå emot när jag ska till arbetsförmedlingen igen. Jag har ju fått in en tå i omsorgen här i Forshaga och den vill jag dra tillbaka men jag misstänker att de gärna ser att jag sticker in någon tå till där i väntan på jobb om jag inte får nåt med en gång. Det är då det gäller att vara hård från min sida. Bara jag får ett körkort kan jag ordna andra jobb än det och så löser det sig. Får bara hoppas att pengarna ramlar i skallen på mig så jag har råd oxå...

Jag håller på att lägga ut fler bilder i mitt fotoalbum. Sorry Cattis men jag ville göra det i stället för att sortera sidor till din hemsida. Men jag ska nog hinna få lite fason på pastell.se oxå! Var så säker!! :-)

...fick tips att jag skulle skicka faktura... hm... Fast den får nog betalas senare för jag misstänker att alla Cattis pengar går till husbygge. Å det e spännande att se vad det blir för nåt! :-)

Tommy jobbar i natt. Barnen är hemma fast det är en pappahelg. Men de ska ju åka ner till Götet på tisdag och vara där till 2/1 så vi bestämde att de skulle stanna den här helgen. Annars hade de fått fara fram o tillbaka bara och det är onödigt. Just nu önskar jag att Tommy var hemma... det är tomt i sängen utan honom. Ibland är det skönt att få vara för sig själv men inte alltid. Det ska helst stämma med nätter och att känna för att vara för sig själv. Men det gör det sällan. När jag inte vill vara själv då jobbar han natt... Murphys law! *suck* Men i morgon natt e han hemma! Goa Tommy!

Livet e ju uppåt o neråt hela tiden och på sista tiden har det varit lite mer ner för mig eftersom jag varit trött och det varit jobbigt i skolan. Både med arbetsbelastningen och slitningarna i gruppen. Kanske är det därför jag så gärna hade haft Tommy hemma i natt. Jag tror det... Att få krypa in i hans famn och somna där tar bort allt som är jobbigt och får mig att må så bra. Jag behöver hans armar runt mig när livet är snärjigt och svårt. Men jag har ju varit med om så mycket svårare och jobbigare än så här. Det som varit svårt på sista tiden nu är bara en hundradel av hur svårt allt kändes för bara fyra fem år sedan... Idag har jag en bas att stå på. En grundtrygghet som känns så bra som det kan bli! Största tryggheten har jag i mig själv. Näst största i min relation till Tommy och mina barn. Så var det inte för fyra fem år sedan. Då fanns ingen trygghet alls. Inget var det jag trott att det var och allt var svävande och osäkert. Tack för att livet blivit så här bra efter det kaos som rådde då! Tack!

2004-12-04

OBS! Bruno Ballénz på Forshaga Gästgiveri. Lyssna på dem och läs om dem på deras hemsida! :-)
______________________________________

Jag har varit på äventyr. För en vecka sedan åkte jag med när sopor från återvinningscentralen i Molkom skulle till förbränning och deponi i Karlstad. Deponi är nästan det samma som det folk kallade soptipp förr. Skillnaden är att idag har man sorterat ut en massa. Trä finns i högar för sig och vitvaror och skrot oxå. Det som går att bränna bränns och inga hushållssopor hamnar på deponi numer.

I förbränningsanläggningar runt om i Sverige bränner man hushållsavfall och det material folk sorterat som brännbart på återvinningscentralerna. Det står till och från i tidningarna om hur bra det är att bränna sopor. Men resterna skrivs det inte om. Flygaskan. Den vill man helst slippa tänka på tror jag. Det är där alla gifterna finns när allt brunnit färdigt. Askan är lika besvärlig som utbrunnet kärnbränsle att hantera. Den enda skillnaden är att den inte är radioaktiv.

Man måste göra av flygaskan någonstans efter förbränningen och då lägger man den helt enkelt på en deponi där den förvaras. Runt askan har man lera och över lägger man sand och väv. Sedan håller man tummarna att ingenting av innehållet skall läcka ut i naturen runt omkring. Skulle det läcka förstörs grundvattnet. OM det skulle hända har man förstört drickbart vatten för mycket lång tid för grundvattnet är inte något man kan rena bara si så där.

Här i Sverige har vi mycket grundvatten vilket inte är fallet i övriga världen. Vi spolar till och med toaletten med dricksvatten här. Helt otroligt egentligen när människor i andra länder knappt har dricksvatten så det räcker för dagen. Men det är en annan historia så tillbaka till flygaskan. Jag tror man kan sortera soporna mer än man gör eller att tillverkare av olika produkter kan se till att använda mindre miljöfarliga ämnen och på det sättet komma åt det här problemet. Som det var förut när alltsammans osorterat lades på hög på soptippen vill vi inte ha det igen i alla fall. Därför får man försöka hitta nya angreppsvinklar på de problem som är idag.

Jag skulle nog helst vilja skriva om sådant här som journalist i framtiden. Mitt reportage om soporna från Molkom var jätteroligt att göra och det har verkligen gett mig blodad tand. Jag ska lägga ut allt jag skrivit här på min hemsida i pdf-format sedan när allt är klart. Om någon vecka kanske...

Intresse för samhälle, miljö och orättvisor i världen har jag haft sedan barnsben. Mamma brukar berätta om mitt samhälle jag skapade när jag var tio. Inga pengar och ingen som bestämde. I mitt samhälle rådde balans. Alla hjälptes åt och allt fungerade jättebra! *ler* Men människor kommer alltid att vara egoister någonstans och då faller alltsammans i mitt lilla samhälle. Det är lika bra att anta de spelregler man har att rätta sig efter och spela enligt dem om man vill förändra något...

2004-11-14

Den här veckan som gått har jag skrivit färdigt mitt tomtereportage. Mycket arbete men SÅÅÅÅÅ roligt!!! Jag ska lägga ut det här på hemsidan så småningom tror jag... Men inte idag. :-)

Från i fredags kväll 18.00 till igår kväll 20.00 har jag sjungit! Vi har haft körhelg med en avslutande konsert!! Mycket arbete även det men det var också MYCKET ROLIGT!!!! Jag är så lyckligt lottad just nu! Jag har det så bra!! *glaaaad*

Tommy, barnen, hundarna, Molkoms folkhögskola och Forshaga Gospelkör. Så bra jag har det!! *ler*

Det var så roligt att sjunga! Vi har haft en gästkörledare från en musikhögskola. Så duktig!! Tänk att bara genom kroppspråk och miner få en hel kör att sjunga si eller så. Hon var helt fantastisk tycker jag. När man kommer på sig själv med att ändra rösten och tonen bara med hjälp av hur körledaren rör sig då gör hon ett bra jobb!! Hela kören har gjort ett jättejobb sedan i onsdag egentligen. En del av sångerna vi sjöng igår kväll hade en del av oss aldrig sjungit förrän i fredags och en del hade vi tränat på två gånger bara. Ändå gav vi konsert i Pingstkyrkan igår kväll och gjorde ett jättefint arbete. Det kändes jättebra! Lite småmissar här och där men det var förhoppningsvis bara vi som märkte dem... *skratt* Men vi fick stående ovationer och ingen kunde sitta stilla. Alla i publiken satt mer eller mindre och svängde med när vi sjöng! Vad roligt det är att sjunga något man tycker om och sedan se andra tycka om det de hör!!

Nu ska jag skriva en artikel om det amerikanska valet...

2004-11-04

Höstlov. Det är grått och dimmigt ute. Småruggigt och till och med lite is här och där. Hu! Å alldeles nyss var det sommar ju... Ja ja... det kommer en ny sommar nästa år! Och tiden har en tendens att bara rusa iväg tycker jag så den är väl snart här! :-)

Jag har lärt mig framkalla svartvit film och göra paperskopior från negativen! Mycket roligt! Vi hade en helmysig lärare med ett konstnärligt öga. Mycket intressant!

Senaste veckan innan lovet lärde jag mig retorikens grunder. Hur man bäst lägger upp ett framträdande. Disposition, argument, kroppsspråk, tonläge och engagemang.

Två ord var viktigare än allt annat, övning och förberedelse. Nog förberedd kan man aldrig bli sa vår lärare!

Jag har börjat sjunga i en kör oxå! En gospelkör! Jätteroligt!!! I söndags var jag med på mitt första framträdande inför publik. På en gudstjänst i pingstkyrkan här i Forshaga. Vi fick applåder och några tanter kom fram och sa att de uppskattade vår insats väldigt mycket! Sånt är jättekul! Väldigt roligt!! Och det är en sådan härlig musik att sjunga oxå. Det går inte att stå still. Man svänger med helt enkelt! Underbart!!! :-)

För tillfället håller jag på med mitt första reportage. Det handlar om Tomtehälja och Inge i Halla. Vi får se hur det blir... Jag tycker jag fått till det riktigt bra och med Bosses hjälp blir det ännu bättre tror jag.

Vi har gjort en tidning som handlar om en mässa Landstinget ordnade i Karlstad. Det ska bli mycket spännande att få se den. Vi fick mail från Bosse idag om att den finns på skolan.

I helgen som kommer ska Jonatan och Ruben till Göteborg igen. Det fungerar bra för det mesta med resorna. Bara lite tråkigt att åka tåg tycker de ibland. Men men... Vinner jag nån storvinst nån gång ska jag bjuda dem på en flygtur i stället! *ler*

Nä nu e de dags att krypa ner i sängen med min goa Tommy! Natti natti!

2004-10-15

Så här gott var det i hagen i somras... Nu har hösten kommit och det är snart vinter. Jag har haft fullt upp med att fixa med Cattis hemsida. pastell.se och pastell.se/cattis Min egen hemsida har fått vänta... tills nu, idag.

Den här veckan har Tommys ex varit på älgjakt så vi har haft grabbarna här. Det är roligt att ha dem här. Mina grabbar och Tommys skrattar och spexar och spelar dator ihop. Jonatan och Ruben stortrivs när Robbin och Dennis är här! :-)

Idag kom Erika oxå. Hon bor här varannan helg nu. Vi kan inte ta hand om hennes häst så det fick bli så. Tråkigt men men... En egen häst måste skötas varje dag. Jag och Tommy hade helst löst det hela med hästeriet på ett annat sätt så Erika hade kunnat bo kvar hos oss varannan vecka. Nu blir det inte så mycket problem längre när vi bara har henne och hästen varannan helg. Den här helgen blev det i alla fall problem. Tommy jobbar eftermiddag idag och i morgon lördag. Så farmor fick köra henne till hästen idag och hämta henne på ridskolan i morgon. Det är tur att hon finns, men hon har fullt upp som det är så det är inte roligt att lägga mer arbete på henne alla gånger.

Det är väl så det är när man blir pensionär. De som är ännu äldre måste ha hjälp och då får man ställa upp. Har man många gamla och sjuka att ta hand om blir det mycket om man ska hjälpa de yngre oxå. Men en vacker dag ska ja nog fixa mitt körkort...

Jag har faktiskt kört bil en gång sedan jag fick mitt körkortstillstånd i alla fall. Förra helgen. Vi får se när det blir tid till mer bilkörning. Det var jätteroligt och jag kände att jag ändå har kvar en del kunskaper sedan det glada 80-talet. *ler* Att det inte blev något körkort då beror nog på flera olika saker. Men mest på att resurserna var för små. Det är dyrt med körkort. Sedan var det en rad händelser som tog mycket energi och tid i anspråk samt att mitt körkortstillstånd gick ut... Ja ja... Nu ska jag försöka igen i alla fall. Går det inte nu så går det aldrig!!

Skrivandet i skolan är MYCKET roligt! Det känns som om jag funnit vad jag vill göra fram till pension nu! Jag vill skriva! På något sätt ska jag få ut en inkomst ur mitt skrivande efter att utbildningen är slut. Det är nu min envishet kommer att få sättas på prov! Men vårdbiträde blir jag ALDRIG NEVER EVER igen i alla fall! Så mycket är jag helt klar med! Äldrevården får klara sig utan mig i den rollen. Däremot kan jag mycket väl tänka mig att låna ut mitt skrivande åt detta. Jag skulle gärna skriva om hur det egentligen är att göra detta arbete. Så mycket värme och gemenskap som får för lite utrymme i arbetet med de äldre. Så mycket som skulle kunna finnas som inte får rum på grund av alla praktiskt orienterade arbetsuppgifter som skall prioriteras före själva det sociala umgänget. Ja ja... Den dagen den sorgen!

Fram till dess ska jag göra så gott jag kan och ta alla kunskaper tillvara på Molkoms folkhögskola och Journalistiklinjen. Tack Helena och Bosse för att ni finns och är så duktiga! Även Anders skall ha ett stort tack för att han varit så tålmodig med oss noviser på indesign! :-)

2004-08-24

Hela sommaren har gått sedan jag skrev sist. Vad har vi då gjort hela sommaren...?

Jo, först har jag jobbat lite som personlig assistent. Vi har haft besök här av Eva o hennes barn och Stefan och hans barn. Christer, Charlotte, Alfred och Christian har oxå varit här.

Tommy och jag och hundarna var ute och campade i tio dagar. Vi var och våldgästade dels Henke i Kalmar och även Momme i Vetlanda.

Innan Småland var vi i Dalarna en sväng och där träffade vi min moster.

Jonatan och Ruben har varit hos Håkan i två veckor och Erika har varit med sin mamma på semester.

Tja.... *tänker*

Och nu, ja nu har jag börjat på Molkoms Folkhögskola på journalistlinjen. Det är JÄTTEROLIGT!!! *glad och fylld av energi*

Hm... tja, vi får väl se vad jag uppdaterar hemsidan med härnäst....

Kram så länge! :-)

2004-06-13

Grattis igår Christer och Grattis idag Patrik!!
De leve: HURRA, HURRA, HURRA, HURRAAAAAA!!! :-)

OBS! Kika gärna i mitt digitala fotoalbum. Nytt där 13/6 2004

Nu är det sommarlov! Barnen har slutat skolan och jag ska börja i skolan strax före dem i augusti. Ser fram emot det!! Hoppas det fungerar med CSN och barnen och resor dit. Men det ska det väl göra.

Förra lördagen var vi i Göteborg och årets brännboll i Slottskogen! Det kom fler än året innan och det var riktigt mysigt. Tur med vädret hade vi oxå. Det skulle varit växlande molnighet och eventuellt en o annan regnskur men så blev det inte. Lagom varmt och sol hela tiden! Perfekt!

Vi bodde på "Hotell Corell" och det var alldeles utmärkt. Ingen kontinental frukost men fullt tillfredsställande ändå! *ler*

I mitt huvud rör det sig mycket kring barnen som vanligt men även funderingar kring vad jag ska bli när jag blir stor. Hur det ska bli att plugga igen. Och framför allt hur det ska bli att läsa på folkhögskola. Det har jag inte provat än. Hm... jag har inte så många skolor kvar sedan. Har provat gymnasium, komvux, universitet, högskola, utbildningsföretag och så nu då folkhögskola.

Det är väl konstutbildning jag har kvar och det vore oxå roligt... Egentligen var det folkhögskola och konstutbildning som låg mig varmast kring hjärtat som vilsen 16-åring när jag skulle välja.. Men jag var som sagt både vilsen och oerfaren och feg. Vågade inte! Trots att jag vuxit upp med Kirkkegaards citat i badrummet. "Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv."

NU vågar jag i alla fall! Har allt att vinna och inget att förlora så varför inte? *s*

Har inte så mycket mer att skriva om just nu känns det som. Det är mycket som mal i huvudet men inget är färdigt att sätta ord på. Skulle nog hellre vilja skapa i bild än i ord just nu... hm... ska nog försöka ordna något sådant här hemma. Önskar mig en ateljé och någonstans ska det nog finnas plats för en sådan här hemma.

2004-05-22

Lördag igen!
Förra lördagen var vi på en mycket mysig fest på Forshaga Gästgiveri och Hotell. Det var en tjej som fyllde 40. Hennes man är med i Bruno Ballenz (klicka på namnet så får du veta mer om dem). Det var mycket folk och alla hade mycket roligt.

Tommy är bara sååå go när han får en gitarr i händerna och en publik. Han sjunger sånt man kan sjunga med i och han drar "dåliga" vitsar, det vill säga en o annan fräckis! *skratt* Ja ja... jag blir mycket stolt över att han är mannen i mitt liv! *ler* Denne man som får folk att sjunga och skratta. Det är det som är Tommy i ett nötskal och det är därför jag älskar honom såååå mycket!!! Det är så roligt när folk kommer och talar om hur mycket de tycker om honom! Jag blir så stolt och varm inombords! Han är "legitimerat GO" denne man! Tommy G O Svensson heter han. Det står på hans leg! :-)

Den här veckan har gått fort. Barnen åkte till Göteborg i onsdags. Det blåste en del då så vi blev stående i Kil i två timmar innan tåget kunde gå. Det hade blåst träd över ledningarna från Karlstad till Kil. När de kom till Trollhättan ringde Jonatan och sa att de fick åka buss till Göteborg därifrån för det hade blåst sönder ledningar där oxå! Ja ja... I normala fall brukar de vara i Götet kvart i sju men i onsdags kom de fram cirka halv tio!!!

Igår och idag har det varit Forshagadagarna. Ponnyridning, loppmarknad och jippon. Tivoli bland annat. Jag och Matilda blev inbjudna att vara med i en hundrasparad så jag var där igår och idag och visade upp henne. Det var lite småmysigt! *ler*

Sedan missade jag det roligaste jippot tror jag... Såg det ju inte så jag vet inte. *ler* Det var vilda västern på Storgatan. En kidnappning av personal i en butik och en uppgörelse på Stora torget i Jesse James anda! Jag såg bara "skådespelarna" och de var väldigt fint uppklädda i riktiga cowboykläder. Bland annat var ägarna till Forshaga Gästgiveri och Hotell med och de känner jag ju nu sedan förra helgen! *ler* En av dem lärde jag känna för två år sedan visserligen...

När jag cyklade bort mot där hundparaden var träffade jag på hon som fyllde år förra helgen och nu ska jag och Tommy på westernkväll med dem. Även det är på Forshaga Gästgiveri och Hotell! Roligt!!

Om två veckor idag är det brännbollsturnering i Slottskogen. Kika HÄR så får du veta när och hur om du har lust o va med! VÄLKOMMEN! Det ska oxå bli kul!

2004-05-09

Sitter här och känner mig rätt nöjd! *ler* I veckan som gick fick jag besked att jag kommit in på journalistlinjen på Molkoms folkhögskola! *glad* Det känns verkligen jättebra! Att få något eget att göra förutom att gå här hemma större delen av tiden. Men vi är överens om att det varit bra för barnen att jag varit hemma här den här tiden. Att finnas hemma för dem har varit bra för mig också.

Det har ju inte bara varit en dans på rosor att få allt att fungera med oss här men det har gått förvånansvärt bra i det stora hela. Jonatan och Ruben har båda fått det bra i skolan och här hemma verkar de också trivas riktigt bra. De har anpassat sig mycket bra till sin nya miljö tycker jag. Skolan är nog mycket att tacka för det tror jag. Det är en fantastiskt bra skola med underbar personal och fräscha fina lokaler! Mycket fint!

Svårigheterna har i stället funnits med Tommys barn. Att det helt plötsligt flyttar in två nya barn och att deras pappa fått en ny kvinna i sitt liv har varit svårare för dem att anpassa sig till tror jag. När vi är tillsammans allihop har det inte varit några problem oss emellan, vi har riktigt roligt ihop. Det är inte så det blivit problem. Det ligger snarare på en mer praktisk nivå. Sovplatser och utrymme i huset är ett område. Ett symboliskt område. Barn behöver trygghet. Att inget förändras. Att det är som det alltid har varit är en trygghet i sig och när det trots allt uppstår förändring skapas otrygghet i detta.

Även Tommys roll som en viktig del i mina barns vardag har säkert kännts lite för Tommys barn. Jag tror det funnits lite svartsjuka då och då. Att plötsligt dela sin pappa med mig och mina barn känns. Det vet jag av egen erfarenhet. Jag har ju delat min pappa med en ny kvinna och en hel skock nya barn. Men jag har ju å andra sidan inte träffat min pappa tillnärmelsevis så mycket som Tommys och mina barn träffar sina pappor.

Mina barns far verkar ha funnit sig väl till rätta med hur det är. Det verkar vara helt okej med honom att Jonatan och Ruben kommer varannan helg med tåget. Enligt vad barnen säger så har de det riktigt bra när de är hos pappa. Det har hjälpt Jonatan och Ruben att finna ro tror jag. Mamma mår bra och pappa mår bra, då kan de må bra.

För mig har avståndet till allt det gamla hjälpt mig att kunna ta till mig den harmoni jag får i min relation till Tommy och i att bo här. I Eriksbo bodde jag nästan granne med Håkan och min före detta svärmor vilket inte alltid var så positivt. Håkan och jag var osams och det kändes kyligt mellan oss till och från innan när vi hade barnen varannan vecka. Idag har vi en något distanserad men god relation tycker jag. Det är bra! Det känns bra både för barnen och för mig.

Det är kring Erika och hur hon skulle bo hos oss som problemen har hopats under hösten och vintern. Fram tills för några månader sedan fick hon själv bestämma var hon skulle bo. Nu bor hon här varannan vecka enligt en överenskommelse mellan Tommy och Erikas mamma.

Jag tror det är viktigt att det är de vuxna bestämmer. Det är bättre än när barnen får göra lite som det faller dem in. Barn vill göra sina föräldrar nöjda och ska de bestämma själva vilken förälder de ska vara hos blir det med utgångspunkt från detta. Ju mindre barnen är desto viktigare är det att vuxna styr upp deras liv så att de slipper undan det kravet de själva ställt på sig, att göra mamma och pappa glada. De kan ju inte dela sig i två så att de kan ha mamma och pappa nära samtidigt. Är föräldrarna skilda måste de ta bestämmandet om var barnet ska bo från barnen tror jag.

Föräldrarna ska bestämma var barnen ska bo. Men det ska göras med lyhördhet för barnets egen vilja och vad som är bäst för just det barnet. Inte med hänsyn till vad som känns bäst för oss vuxna i första rummet. Erika är en go och glad tjej med mycket livsenergi. Men hon är också en bestämd dam som vet vad hon vill och hon har temperament.

Temperament har vi väl lite till mans här i och för sig... hm... *skratt* Det är väl egentligen bara Tommy som inte så ofta får temperamentsfyllda utbrott då! (Läs ALDRIG!) Ruben är snällast om än ofantligt envis till och från. I antalet utbrott är han hur som helst lugnast av oss som får sådana :-) . Sedan kommer nog jag tror jag, ett och annat utbrott får jag väl...*ler* Sedan har vi de två som oftast lever ut sina känslor i det här huset: Erika och Jonatan! *ler* Ja ja...

Robbin och Dennis är så sällan här så jag räknar inte dem i ovanstående humörsbedömning. Ska jag ändå göra en sådan bedömning tror jag nog Robbin har mer temperament än Dennis i och för sig... *ler*

Jag håller på mycket i min lilla trädgårdsbod och tiden räcker inte riktigt till att uppdatera hemsidan alla gånger. Nu tog jag mig tid till detta och jag ska även bygga lite på min nya avdelning. Trädgårdsavdelningen. Se i menyn ovanför så kan du klicka dig in dit om du vill... Avdelningen är under uppbyggnad så du får ha överseende med att det inte finns så mycket kött på de benen där än....

Så har jag min digitala fotosida oxå. Där kommer bilder på Tranor, Rådjur och skogsturerna jag och Tommy gör med vovvarna att få rum så småningom. Alltså finns det all anledning att besöka min hemsida igen och igen! *ler*

Helgen som gått har jag och Tommy fått en fredagkväll och en hel lördag för oss själva utan barn. Det är guld värt! I fredags var vi runt och handlade lite. Sedan åkte vi hem, åt gott och drack öl med levande ljus och go musik. Lördag morgon löste Tommy Melodikrysset i vanlig ordning! Hans kunskaper på det området är imponerande!!! Jag kunde hjälpa till med ett namn! *skratt* Sedan tog vi en skogstur med vovvarna. Småpysslade lite hemma och sedan en cykeltur nästan till Deje. Tommy skulle upp och jobba idag så kvällen blev inte sen igår... eller i alla fall inte så sen som den kan bli! *skratt*

Jag åt frukost på altanen i sällskap med vovvarna. Sedan har jag fotograferat lite. Småpysslat med tvätt och städat lite. Nu ligger Tommy ute på altanen i soffan och tar sig en lur efter arbetspasset och jag sitter här...

I kväll kommer barnen från Göteborg och i morgon kommer vardagen tillbaka igen med skola, läxor och allmänt hushållsgöra. Tanken slår mig allt som oftast och jag har uttryckt den här flera gånger. Så bra vi har det här jag och barnen!! Varje dag, flera gånger slås jag av hur mycket jag älskar Tommy! Denna goa glada och genomsnälla kloka karl!!! Mmmm.....

2004-04-30

Valborgsmässoafton!

Ikväll har cortegen gått i Göteborg. Konstigt! När jag bodde där var det inte så noga med cortegen. Men nu när jag bor 27 mil därifrån känner jag att jag gärna hade varit där. Stått där bland alla människor och frusit och skrattat och skakat på huvudet åt chalmeristernas upptåg. Nån gång ska jag ta med Tommy dit så han får se vad chalmers cortege innebär! :-)

Det är så roligt och så inspirerande att hålla på och planera och sköta trädgården att jag skapat en ny avdelning här på hemsidan. Den handlar naturligtvis om trädgård! *ler* Kika i menyn här ovan så ser du var du klickar!

Bilder tar jag så mycket att jag inte hinner med att lägga upp det på hemsidan. Nu har jag skaffat ett större minneskort så det bara sprutar ut nya bilder! Ska snart uppdatera mitt digitala fotoalbum igen. Måste ju det! *skratt*

Ibland undrar jag vad jag ska bli när jag blir stor... Jag söker jobb och jag har sökt utbildning. Vi får väl se om jag blir student eller om jag blir anställd och får arbeta med något av det jag vill. Hoppas bara att jag slipper bli utstämplad från A-kassan och att jag slipper tvingas tillbaka till äldreomsorgen.

Min mamma ringde idag. När jag ska svara på hur vi har det jag och barnen kommer jag alltid fram till samma sak. Vi har det SÅÅÅÅ bra!!! Så underbart bra! Vi bor bra, vi trivs i familjekonstellationen och i huset. Jämfört med mitt liv före Forshaga är det här rena himmelriket!

Att satsa på en ny relation som jag gjort med Tommy är kanske inte alltid det lättaste efter en skilsmässa. Men jag tror på kärleken. Har alltid trott på den. Kärleken är själva livets drivkraft. Den ska bejakas för att ge livet näring, anser jag. När jag sedan fann den starka kärlek jag fann här med Tommy så är det självklart att satsa. Mer rätt än så här blir det aldrig!!

Jag älskar dig Tommy! Mer än mest och ännu mycket mer ändå!! Goa du!

Äldre funderingar:

Från:
2006-10-09...

2006-05-28 till 2006-09-19

2005-04-10 till 2006-05-25

2004-04-30 till
2005-03-21

2003-05-29 till 2004-04-20

2003-02-24 till 2003-05-21

2003-01-01 till 2003-02-18

2002-08-04 till 2002-12-31

2001-12-29 till 2002-06-10